Körsbärsträd i blom

SÅ vackert tycker jag!

Ha en fin Valborg alla:)

5 minuter per kilometer!

Kommer jag nog aldrig upp i, men idag har jag sprungit orans 9,5 km med backar och allt. Det trodde jag aldrig! Nästa gång ska jag ta tiden med.

Han klarade det!

Tur att öronen tar emot leendet annars hade det gått runt:)

Sy.

Jag kan inte sy. När jag syr går allt fel och det slutar oftast med både skrik och gråt. Ja, jag vet att jag är stor nu och borde skärpa mig men va faaaan.... !
Igår var jag hos Ela och skulle låna hennes symaskin. Det börjar med att Ela och Monica går igenom mycket noga vad jag ska göra och hur jag ska göra det. (jag skulle sy tre gardinlängder, inget avancerat) Monica avslutar med att "detta är så lätt, det kan inte misslyckas". HA! Trodde hon ja! Jag börjar med att stryka och nåla vilket är bottentråkigt, men förarbetet är viktigt. När jag syr går det hur bra som helst. Humöret är på topp och jag blir modigare och modigare. Jag blir så modig att nålen bryts... ooops. Humöret fortfarande ganska bra, jag byter nål och ska trä den. När man ska trä en nål med skakig hand(antingen hade jag druckit för mycket kaffe eller så var jag så exalterad för att jag kunde sy så händerna skakade) i världens minsta hål  med ett rep är det inte helt lätt, men till slut kunde jag. Nu är humöret ok, så jag börjar sy igen. Men det blir ingen söm... ? Jag drar i trådarna, kollar ifall nålen är för kort mm mm men inget funkar. Som vanligt!!! Irriterad börjar jag på resten av det tråkiga förarbetet med hastiga rörelser. Pappa blir lite nervös och försöker hjälpa mig att stryka, men är det nåt jag kan så är det iallafall stryka!!

Det visade sig att jag satt nålen på fel håll därför gick det inte, och nej inte spetsen uppåt. Tack Ela för att du sydde resten till mig, men håll med att det var ett utmärkt utfört förarbete.

Ny strategi.

Det bästa sättet att förlora rörelseglädjen är nog att följa ett schema som är alldeles för tufft och hela tiden känna att man inte klarar det. Så nu är det slut på nära döden upplevelser! Än så länge är min takt endast 7 minuter per km och inte 6! Så efter denna insikt sprang jag i vår härliga skog, i min egen takt med hundarna. Jag ökade takten lite när Balder började GÅ bredvid mig i uppförsbacke.... . Nästa steg är en 6 km runda. I egen takt.

26,23 min.

Springa 4 km var inte det som stod högst på min önskelista igår när jag kom hem från jobbet vid halv nio tiden. Jag ville bara slänga mig i soffan och äta Robins supergoda n-bollar. Men jag sprang det fortaste jag bara kunde och hörde grannarna kostiga ljud så var det bara jag. De som säger att det är skönt att ta en joggingtur ljuger! Jag flåsar, snorar, saglar.... very sexy alltså.... men jag gör det.

Inte helt lätt..

..att få en bra bild på två yrväder som bara älskar att bada.

Lördagsmorgon.

Klockan är halv tio och jag sitter med morgonkaffet och färg i håret. Jag redan hunnit springa mina 4 km. Det skulle jag göra på 24 minuter och hade jag tagit tiden själv hade jag gissat på 22 minuter. Men ack nej, 27,35....jag skyller på vinden, det är faktiskt jobbigt att springa i motvind.

Det blåser lite...

En gammal björk som inte orkade stå emot de skånska vindarna.

Yes!

Nu är jag igång. Planen är att springa varannan dag och promenera varannan. Idag skulle jag återigen springa 3 km på 18 minuter enligt mitt schema. Jag tog en annan slinga med bara en backe och klarade det på 16 minuter. Lundaloppet here I come!

Komisk?

Nu har min träning börjat. Jag kan inte låta bli att se mig själv med andras ögon. Idag hittade jag inte mina träningsbyxor så i all hast tog jag äldste sonens byxor. De är alldeles för stora men jag vek upp dem i midjan. Precis innan jag rusar ut slår jag en blick i spegeln. Snart 40 år med mage som står ut mer än bysten, bulsiga byxor och håret på ända(har inte blivit färdig att klippa mig så det är lite risigt). Ja, ja det är ju ingen skönhetstävling jag ska på .
Jag har fått ett superschema så jag kan träna upp mig succesivt inför loppet och idag skulle jag springa 3 km på 18 minuter. Jag och Lotta valde en slinga på 3,3 km som vi inte provat innan. Dumt! Om någon av er har sprungit i Oran vet ni att där är ganska kuperat. Slingan börjar med 400 m uppför i 90 grander. Då kanske ni kan se mig.... för stora byxor, för stor rumpa, för lite kondis. I say no more....24 minuter förnedring.

Käre Gud.

Käre Gud.
Min bön för 2011 är att få ett fett bankkonto och en tunn kropp. Var så snäll att inte blanda ihop dessa som du gjorde förra året.
Amen

Nu får det vara nog!

Efter en helg med fest, god mat, god dricka och mycket dans är det dags för att ta tag i årets utmaning. Jag har ju anmält mig till Lundaloppet 10 km den 7 maj.(skrik=ångest) Nu är det sagt och ingen återvändo. Hårdträningen börjar i morgon, fortsättning följer. Håll tummarna för mig :)